Summering av sommaren 2009.
Yes. Amanlywayoflife.blogg.se åter igen aktiv efter ett välförtjänt vinterlov. Då menar jag ett välförtjänt vinterlov från plugg och förpliktelser och inte från bloggandet, för vi är fanimig inte duktiga på att uppdatera.
Vad har hänt sen sist då? En fruktansvärt massor skulle jag vilja säga.
Jag har varit hemma på Gotland och njutit av den svenska sommaren medans Marcus har varit i Uppsala (och lite Gotland) och gjort detsamma.
Det har spelats volleyboll, det har byggts volleybollnät på morgonkvisten, det har lapats sol på stranden, det har varit fyllor, det har varit besök på Fårö och i Åminne, men mest av allt har det hängts på Irisdalsgatan 62.
Hur summerar jag det hela? Med tre ord: roligaste sommaren någonsin. Jag skulle vilja passa på att tacka alla för att ha bidragit till detta, men det finns några som har gjort min sommar extra minnesvärd:
Natalie: Genom att få mig att skratta, längta och känna har hon varit största anledningen till denna perfekta sommaren. Vi har haft så jävla roligt och underbart tillsammans, och jag skulle ge allt för att återuppleva de här sex veckorna med henne. Förhoppningsvis får vi en minst lika bra sommar tillsammans nästa år. Eller ja, förhoppningsvis får vi en minst lika bra sommar nere i Australien. Om vi lyckas spara ihop pengar åt Natalie, that is.
Så om någon vill donera pengar i kärlekens namn kan ni maila för mina kontouppgifter. Donationer av alla storlekar är varmt välkomna.
Familjen: Mamma Käthe och Pappa Benny har under sex veckor försett mig med mat, husrum, kärlek och alkohol(!). Detta gör dom utan att tveka och utan att förvänta sig någonting tillbaka. Men det räckte inte med att förse mig med ovan nämnda saker, utan de gav även exakt samma saker till Olof, Marcus och Danne.
Om inte de två helgonförklaras när deras tid är kommen ska jag personligen åka ner till påven och ge honom en omgång han sent ska glömma. Det finns inga bättre och finare människor. Och det gott folk, det kan jag sätta mitt liv på.
Självklart får jag inte glömma mina käre bror Daniel som har joinat och förgyllt fester, stranddagar och vardagar. Framför allt har han låtit mig reta honom tillräckligt för ett år framöver. Hoppas verkligen du tar lika mycket ledigt nästa år.
Jag lovar att du ska få ännu fler kort publicerade på stureplan.se då!
Olof: Olof, Olof, Olof.. 10 dagar hade vi att jobba med, och vilka 10 dagar det blev. Jag hämtade dig på båten 00:20 på torsdagen för att snabbt köra hem, dra två shots och två öl, och fort som fan trampa ner till Burs invigning. Vi la ribban högt men vi sjönk aldrig under den. När man inte trodde en kväll kunde bli bättre överträffades den av nästa.
Manly och James Street är inte samma sak utan dig, och jag önskar verkligen att du hade åkt med tillbaka.
Anton: Anton är min käre vän och en av få som delar min passion för beachvolleyboll. Så fort smhi visade en lovande prognos inför morgondagen spikade vi heldagar på tofta oavsett hur trötta vi var. Hade jag varit full kvällen innan körde Anton, och hade Anton varit full kvällen innan körde jag. Vi har byggt nät, plockat ihop nät, ätit russin, skurit upp fötter och haft det jävligt kul. Så, tack för i sommar!
Mackan: Jag tänker inte skriva någonting känslomässigt. Det blir bara så pinsamt eftersom jag med all sannolikhet kommer att sitta ca 3dm bort när du läser detta inlägg. Dessutom behöver jag inte tacka av dig då vi snart kör 6 månaders sommar tillsammas!
Tack också till Alma, Pata, David, Jonte, Osten, Gambe, Linus, Sara, Jossan, Alex, Viktor, Natalies familj och alla er andra jag kan tänkas ha glömt bort såhär mitt i natten!
Jag hade egentligen tänkt att skriva och berätta om färden tillbaka till the land down under, men det sparar jag till nästa inlägg. Istället avslutar jag med sommarbilder på mina nära och kära.
Vad har hänt sen sist då? En fruktansvärt massor skulle jag vilja säga.
Jag har varit hemma på Gotland och njutit av den svenska sommaren medans Marcus har varit i Uppsala (och lite Gotland) och gjort detsamma.
Det har spelats volleyboll, det har byggts volleybollnät på morgonkvisten, det har lapats sol på stranden, det har varit fyllor, det har varit besök på Fårö och i Åminne, men mest av allt har det hängts på Irisdalsgatan 62.
Hur summerar jag det hela? Med tre ord: roligaste sommaren någonsin. Jag skulle vilja passa på att tacka alla för att ha bidragit till detta, men det finns några som har gjort min sommar extra minnesvärd:
Natalie: Genom att få mig att skratta, längta och känna har hon varit största anledningen till denna perfekta sommaren. Vi har haft så jävla roligt och underbart tillsammans, och jag skulle ge allt för att återuppleva de här sex veckorna med henne. Förhoppningsvis får vi en minst lika bra sommar tillsammans nästa år. Eller ja, förhoppningsvis får vi en minst lika bra sommar nere i Australien. Om vi lyckas spara ihop pengar åt Natalie, that is.
Så om någon vill donera pengar i kärlekens namn kan ni maila för mina kontouppgifter. Donationer av alla storlekar är varmt välkomna.
Familjen: Mamma Käthe och Pappa Benny har under sex veckor försett mig med mat, husrum, kärlek och alkohol(!). Detta gör dom utan att tveka och utan att förvänta sig någonting tillbaka. Men det räckte inte med att förse mig med ovan nämnda saker, utan de gav även exakt samma saker till Olof, Marcus och Danne.
Om inte de två helgonförklaras när deras tid är kommen ska jag personligen åka ner till påven och ge honom en omgång han sent ska glömma. Det finns inga bättre och finare människor. Och det gott folk, det kan jag sätta mitt liv på.
Självklart får jag inte glömma mina käre bror Daniel som har joinat och förgyllt fester, stranddagar och vardagar. Framför allt har han låtit mig reta honom tillräckligt för ett år framöver. Hoppas verkligen du tar lika mycket ledigt nästa år.
Jag lovar att du ska få ännu fler kort publicerade på stureplan.se då!
Olof: Olof, Olof, Olof.. 10 dagar hade vi att jobba med, och vilka 10 dagar det blev. Jag hämtade dig på båten 00:20 på torsdagen för att snabbt köra hem, dra två shots och två öl, och fort som fan trampa ner till Burs invigning. Vi la ribban högt men vi sjönk aldrig under den. När man inte trodde en kväll kunde bli bättre överträffades den av nästa.
Manly och James Street är inte samma sak utan dig, och jag önskar verkligen att du hade åkt med tillbaka.
Anton: Anton är min käre vän och en av få som delar min passion för beachvolleyboll. Så fort smhi visade en lovande prognos inför morgondagen spikade vi heldagar på tofta oavsett hur trötta vi var. Hade jag varit full kvällen innan körde Anton, och hade Anton varit full kvällen innan körde jag. Vi har byggt nät, plockat ihop nät, ätit russin, skurit upp fötter och haft det jävligt kul. Så, tack för i sommar!
Mackan: Jag tänker inte skriva någonting känslomässigt. Det blir bara så pinsamt eftersom jag med all sannolikhet kommer att sitta ca 3dm bort när du läser detta inlägg. Dessutom behöver jag inte tacka av dig då vi snart kör 6 månaders sommar tillsammas!
Tack också till Alma, Pata, David, Jonte, Osten, Gambe, Linus, Sara, Jossan, Alex, Viktor, Natalies familj och alla er andra jag kan tänkas ha glömt bort såhär mitt i natten!
Jag hade egentligen tänkt att skriva och berätta om färden tillbaka till the land down under, men det sparar jag till nästa inlägg. Istället avslutar jag med sommarbilder på mina nära och kära.
